Munväder om smycken. Hittade sådana!

En vacker dag för ungefär ett år sedan gick jag ut för att föra lite skräp till sophuset. Där såg jag ett skrangligt och fult hyllåbäke som hade en liten dosa på ena hyllan. Jag brukar sällan rota i skräp men den här dosan hade Kalevala Korus logga på sig så jag blev litet nyfiken och min inre skata väcktes till liv. Jag öppnade locket för att hitta de här små godbitarna:

Ett ”Hattulan Lintu”-halsband i silver och därtill även matchande örhängen! Kan ni tänka er hur glad jag blev och hur mycket jag svamlade om fyndet till alla som ville lyssna? Jag och alla som nu kände till mitt kap hade en teori om varför någon hade kastat sterlingsilver i soporna. Brustet förhållande. Jag menar varför skulle någon annars kasta bort sådana här grejer, istället för att donera till en släkting, bekant eller vän om inte de från början givits som gåva av någon som man nu blivit osams med? Hursomhelst putsade och desinficerade jag de små rariteterna och nu dinglar och pinglar de alltid ibland på min person. Har ni gjort überfina smyckesfynd nångång? (Krimskrams vet jag att har gjort det:D)

p.s. Kameran är på rymmen för tillfället. Nästa vecka borde jag kunna bjuda på skarpare bildkvalitet.

Ha en trevlig helg allesammans!